Den sjuka vården

Det framgår av boken ”Den sjuka vården”. Här granskas hur resurserna inom svensk sjukvård används av ekonomijournalisten Monica Renstig, chefekonom Stefan Fölster, ekonomen Anders Morin och juristen Olof Hallström. Författarna har studerat och analyserat sjukvården på samma sätt, med samma mått och variabler som analytiker och revisorer granskar stora företag. Författarna har inriktat sig på hur väl resurserna används, hur personalens tid och utrustningen används, hur väl flödet av patienter fungerar, hur många fel som begås och hur nöjda kunderna är. Några av de fakta och nyheter som framkommer ur granskningen är:

• Att svenska läkare har lägst antal patienter inom OECD-länderna, med 903 patienter per år jämfört med OECD-snittet 2 167, Danmarks 2 069, Kanadas 3 176 eller Japans 8 421. Det låga antalet patientbesök beror emellertid inte på att svenska läkare ägnar mer direkt tid åt patienten – en stor del går istället till administration kring patienten.
• Att andra länder till samma kostnad som Sverige lyckas ha väsentligt kortare vårdköer, mycket högre service, nöjdare patienter och något lägre kostnader. I boken presenteras för första gången en jämförelse mellan den svenska sjukvården, det brittiska sjukvårdssystemet, NHS, och ett amerikanskt sjukvårdssystem, Kaiser. Jämförelsen bygger på en internationellt uppmärksammad artikel i den tidskriften British Medical Journal 2002, där NHS och Kaiser jämfördes.
• Att det aldrig har funnits fler landstingsanställda läkare och sjuksköterskor i sjukvården än det finns nu. År 1975 fanns 8 511 landstingsanställda läkare i Sverige, nu finns det 24 233. Enbart under det senaste året har antalet läkare ökat med 3,5 procent eller 823 stycken. Sjuksköterskorna har sedan 1975 ökat från 31 000 till 71 000.
• Att antalet utförda patientbesök av läkare har halverats sedan 1975. Då hann en svensk läkare, inom öppen- och slutenvård, med i genomsnitt 9 patienter om dagen. Nu är siffran nere på 4 patienter per dag. En svensk sjukhusläkare har i genomsnitt 2,17 patienter per dag och en svensk primärvårdsläkare 13 besök om dagen.
• Att information, kommunikation och administration tar mellan 50 och 80 procent av sjukhusläkarnas tid – sådant som ofta är lämpligt att datorisera – samtidigt som bara 4 procent av svenska vårdcentraler kan kommunicera elektroniskt med andra kliniker och bara en fjärdedel av landets sjukhus har datoriserade patientjournaler.

Boken är en tankeväckare för alla som arbetar med den svenska sjukvården, speciellt politiker och chefer inom landsting, offentlig och privat vård.

Det har sedan länge förts en debatt om bristerna inom vården och omsorgen. Nedskärningar och besparingar har så gott som alltid givits skulden till problemen.

Men hur ser verkligheten ut? Stämmer den överens med statistik och fakta?

Den sjuka vården granskar ingående hur väl resurserna används, hur flödet av kunder fungerar, hur många fel som begås och hur nöjda kunderna är. Problemet är inte bristen på resurser - utan att de inte utnyttjas tillräckligt effektivt.

Sjukhusläkarna använder till exempel hälften av sin tid åt administration, kommunikation och möten. Som en följd av det har antalet patientbesök halverats sedan 1978. En svensk läkare behandlar nu i genomsnitt bara har fyra patienter per dag. Svenska läkare har också, enligt ny statistik, lägst antal patienter per år inom OECD-länderna.

Boken bygger på nya och tidigare opublicerade studier och jämförelser mellan den svenska och brittiska sjukvården och ett amerikanskt försäkringsbaserat sjukvårdssystem. Exempel ges också från vårdenheter där patienttillgängligheten och patientservicen satts i fokus.

Efter att beställningen kommit in till Whiplash Info sänds den vidare till respektive författare/förlag som sänder dig boken. Du får då också besked om hur betalningen skall ske.

Copyright © 2001-2010 Tomas Alsbro, Whiplash Info. All rights reserved.

Skyddas av

 Hosted by